ÄNNU EN MILSTOLPE PASSERAD FÖR PRINCESS SVANEVIT

Princess Svanevit sjösattes i slutet av juni och riggades i början av oktober. Några dagar senare hissades de nya North-seglen och hon seglade för första gången på över tjugo år.

Med på jungfrufärden, om man kan säga så när det gäller en 92 år gammal båt, var Anders och Tore Lewander från North Sails Lidingö. Anders har fungerat som segelkoordinator och har lett processen från North Sails sida och Tore är den som har designat seglen. 

De nya seglen har vi beskrivit i en tidigare artikel (där vi också berättade den fantastiska historien om Princess Svanevit), men sammanfattnings kan man säga att vi förutom att uppfylla alla tekniska krav har lagt stor vikt på det estetiska uttrycket. Seglen är byggda i modern, högkvalitativ dacron och är utrustade med moderna kolfiberlattor, men vådlayout, förstärkningar och andra detaljer är utformade på ett sätt som kan föra tankarna till gamla tiders bomullssegel.

Det här är genomgående tema ombord på Princess Svanevit. Nästan allting ser ut att vara tillverkat på 1930-talet. Men där det har varit möjligt – och där det inte syns – har båtbyggarna passat på att använda sig av moderna metoder och material. 

Trädelarna till den totalt 27,5 meter långa masten har exempelvis frästs med CNC-teknik och limmats samman med epoxi innan den förseglats med åtta lager fernissa. Resultatet är en enastående vacker trämast med alla historiska värden i behåll, och som funktionellt sett är överlägsen den gamla originalmasten. Det kan behövas. En sådan här båt genererar enorma krafter och under sina första år på 1930-talet drabbades Princess Svanevit av flera masthaverier. 

Den nya riggen har för övrigt konstruerats av den tyske båtkonstruktören Juliane Hempel. Hon har stor erfarenhet av liknande projekt, och efter att ha ritat ett antal R-båtar – en sexa och flera åttor – kan hon regeln på sina fem fingrar.  

Ingen nöjessegling

Att segla en stor R-båt liknar inget annat. När krysseglen på 240 kvadratmeter skotas hem är det 27 ton som sätts i rörelse. Det tar sin tid, men väl uppe i fart har Princess Svanevit en levande kraft utan like. Hon är en pampig dam som rör sig med värdighet och pondus – och hon levererar en seglingskänsla som skiljer sig från alla moderna segelbåtar.

Hon är ett nöje att segla, intygar Tore, som fick känna på rodret en stund.  Men det är inte för nöjes skull som hon seglats nu under hösten. Det är egentligen bara en del i förberedelserna inför vinterns fortsatta arbete. Syftet är att skaffa sig den kunskap som krävs för att få henne intrimmad och klar så fort som möjligt nästa vår. 

Det handlar om att få en bild av krafterna på rigg och segel. känna på båtens balans och stabilitet, stämma av skotpunkter och mäta upp hur den nya masten krummar. Seglen fotograferas, analyseras i North Sails Sail Scan-program och jämförs med Tores designfiler, vilket ger oss värdefull input inför vårens finjusteringar av riggtrimmet. 

En central uppgift är att hitta det rätta flytläget. Hon är ju ritad för att mäta in i R-regeln och den ger inte utrymme för några större marginaler. Om båten flyter lite för lågt, eller dippar lite framåt eller bakåt, är risken stor att ekvationen som ska sluta på högst 12,00 meter inte går ihop. I så fall kan båten inte mätas in och rent formellt skulle det betyda att Princess Svanevit inte längre är en äkta 12 meter R-yacht.   

Just ny flyter hon lite högt. Det är helt enligt plan och beror på att hon fortfarande är i stort sett som invändigt. Inredning, motor och tankar återstår fortfarande att montera och det gör att det så att säga finns lite kvar att spela på. 

Till våren ska allting vara klart

Provseglingarna med Princess Svanevit innebär att ännu en milstolpe bockats av.  

Men än återstår en hel del och när du läser detta är hon tillbaka på Stockholms båtbyggeri, som kommer ägna vintern åt att göra henne färdig för nästa års seglingar. 

För stiftelsen som kommer äga båten de närmaste fem åren gäller det nu också att få en effektiv organisation på plats, med skeppare, besättning, logistik, finansiering och mycket annat. Ansvariga för det praktiska ombord blir Olle Jo Johansson och Thomas Gross. Olle Jo är en tidigare olympisk seglare och var rorsman på New Sweden under VM för R12:or i Luleå 1988, så kan kan en del om tolvor. 

Fortsättning följer, som det brukar heta.