North Sails LOFT NEWS

July 5, 2019

TANDTEKNIKERN SOM SADLADE OM

Andreas Turesson på North Sails i Göteborg har varit med om ett och annat som segelmakare och seglare.

Andreas, längst till höger, firar segern på Marstrand Big Boat Race. 

Trots att han bara är 36 år gammal har han 18 års erfarenhet av yrket, han har seglat legendariska Fastnet Race och prisskåpet rymmer bland annat ett EM-guld i ORCi och ett par SM-silver i Express. Men hans väg har knappast varit spikrak. Ett tag var han exempelvis på god väg att fastna i dentalbranschen.

Men låt oss ta det från början.

Om man växer upp i en bohuslänsk kustort, exempelvis Uddevalla, och har seglingsintresserade föräldrar får man sin beskärda del av segling vare sig man vill det eller inte. Så var det i alla fall för Andreas, som brukar beskriva sig som uppvuxen i en Maxi 77. Han seglade på egen hand också men var aldrig något stjärnskott i exempelvis optimist. Det var så mycket annat som var minst lika roligt, bland annat fotboll, och att han en vacker dag skulle bli europamästare i segling var inget som föresvävade honom. 

Intresset för segling tog egentligen inte fart på riktigt förrän han var 14-15 år. Det är ju annars en kritisk period där många ungdomar slutar med segling, men Andras fick tvärtom en nytändning. Och det var inte bara kappsegling som lockade.

Tillsammans med några kompisar köpte han nu en 707. De var överkomliga i pris redan på den här tiden, och båten är inte större än att den kan hanteras av ett par vana tonåringar. Den är ju inte mycket att bo i, men funkar fint för tonårsgrabbar som inte kräver mer än varsin koj och tak över huvudet. Och så är den ju rolig att segla. 

Grabbgänget ägnade några somrar åt att segla runt mellan hamnarna i Bohuslän, gärna de ställen där det kunde bli lite ”ös. Och så kappseglade de. Det gick bättre och bättre, och vid ett oförglömligt tillfälle blev de totalsegrare i Lysekils Race. För Andreas är detta än idag en av de vinster som han minns med allra störst glädje. 

Ska man kappsegla behövs bra segel, och på den vägen fick Andreas och hans kompisar  kontakt med en segelmakare i Kungälv som hette Henrik Ottosson. Ett visst tycke uppstod, det ena ledde till det andra, och direkt efter gymnasiet började Andreas som lärling på Henrik Ottosson Segelmakeri.   

Hos Henrik lärde sig Andreas yrket från grunden, och fick jobba med både service och nyproduktion (för det här var på den tiden då även ett oberoende svenskt loft kunde tillverka konkurrenskraftiga prestandasegel). 707:an avyttrades till förmån för en Express, som kompletterades med en Starbåt. När så CB66 Racer dök upp på scenen hoppade Andreas på det också. Vid det här laget var kappsegling det allt överskuggande intresset och Andreas ville segla så mycket som det bara gick.

Andreas blev kvar på Henrik Ottosson Segelmakeri (sedermera Quantum Sails) till 2009, då Henrik bestämde sig för att avveckla företaget och istället ansluta sig till oss på North Sails. Andreas, som nu stod utan jobb, köpte en enkel biljett till Australien och började på North Sails i Sydney. 

Här var allt större än i lilla Kungälv. Andreas var med och gjorde segel till maxibåtar som Alfa Romeo och Wild Oats och fick en fast plats som trimmer på en Swan 601:a. 

Andreas var totalt ett år i Sydney och jobbade på North så länge hans visum tillät. Han var nu i 25-årsåldern och förutom att arbeta och segla storbåt fick han tid att fundera över vad han skulle bli när han blev stor. Väl tillbaka i Sverige skrev han in sig på en treårig utbildning på Institutionen för odontologi. Meningen var att bli tandtekniker och jobba med att tillverka specialgjorda implantat och proteser (som kronor och bryggor). 

Studierna kombinerades med extrajobb hos oss, så helt släppte han inte sin gamla bana. Dessutom kappseglade han flitigt och var bland annat med om att bärga EM-guldet i ORCi 2011. 

Efter examen började han helt enligt plan arbeta som tandtekniker, och här kunde den här historien tagit slut. Men Andreas märkte snart att det inte var det här han ville hålla på med. Det var inte så att han vantrivdes, inte alls. Men han var heller inte entusiastisk inför sitt yrke. Det fanns de som brann för att göra den perfekta kronan, säger han, men jag var tyvärr inte en av dem

Det Andreas verkligen brann för var segling och segel, det kändes allt mer uppenbart. Och nu föll det sig lyckligtvis så att North-loftet i Göteborg behövde förstärkning på säljsidan, och i januari 2015 var Andreas tillbaka i branschen på riktigt. 

Karriären som tandtekniker blev kort, ett drygt år bara, så man kan tycka att det var ett illa investerat studielån. Men Andreas tycker att all erfarenhet är bra att ha, och utbildningen innehöll faktiskt mycket materiallära som han fortfarande tycker sig ha nytta av. 

Vill du ha tag på Andreas träffar du honom enklast på loftet i Göteborg, om han nu inte är ute och mäter båtar eller seglar med någon av våra kunder. 

Är det kappsegling brukar han återfinnas i sittbrunnen på J/111:an Blur, där han sedan många år ingår i den fasta besättningen. Det här är ett sammansvetsat gäng, som under ledning av ägaren och skepparen Peter Gustafsson långsamt men metodiskt håller på att ta sig igenom en gemensam bucket-list. Fastnet Race bockades av 2015, och nu är siktet inställt på Rolex Middle Sea Race, en drygt 600 sjömil lång havskappsegling runt Sicilien med start och mål på Malta.

Racet startar 19 oktober och det är en hel del som behöver fixas till dess, med skeppning av båt som den tyngsta posten. Seglingsprogrammet på hemmaplan får därmed bli lite som det blir, vilket inte hindrade besättningen på Blur från att spika lilla klassen i årets Marstrand Big Boat Race. 

Andreas hade en seger tidigare, då med den X332:a som han har tillsammans med sin pappa, men det var ändå kul. Nästan lika kul som när han och hans kompisar vann Lysekils Race, men bara nästan.